Jobba på, ett å två!

Julklapparna är inslagna, räkningarna betalda, tvätten tvättad och huset dammsuget. Då är det bara packandet kvar då. Kläder, mat, blöjor och barnvagn. Och lite till...
Klockan ringer 06.00 *rrring* i morgon bitti och klockan slår nu snart 00.00. Tur att man är härdad sen Lillemans spädbarnsålder. Sömn är överskattat. Puss på er och God Jul! Imorrn styr vi kosan mot Åland. Natti natti!

Pappa

Pappa ska få en metallplatta inopererad i huvudet som ska stråla bort tumören bakom ögat. Den ska sitta inne och stråla i tre dagar och sen ska den förhoppningsvis vara borta. Dagarna innan ska han genomgå röntgen av hela kroppen i två omgångar för att leta andra tumörer. Tummarna hålls nu hårt för att resten av kroppen är "ren" och att operationen går bra. Synen kommer antagligen att försvinna helt eller så kommer han kunna skilja ljus och mörker från varandra. Sådant får tiden utvisa.

Läkarna sa att tur i oturen var att tumören satt där den satt. På grund av läget upptäcktes den i tid och hade inte vuxit sig så jättestor.

Men sådant här är läskigt. Sådant man inte har kontroll över. Tumörjävel! Nu ska du bort! Fetbort!

Händelserika två veckor

Tre dagar kvar innan vi har två lediga veckor framför oss. Visst, vi ska flänga och fara land och rike runt och jag känner att jag kommer nog inte att kunna slappna av förrän vi är hemma i hemmets lugna vrå igen - men vi är lediga - leeeediga - det ordet smakar bra. Mmmm...

Nu på lördag styr vi kosan över det böljande blå havet mot Åland och en liten ö som heter Seglinge. Typ ön nästan längst bort mot Finland. Det tar typ hela dagen, tre färjor och en massa bilåkande innan vi är framme. Där väntar Vackre Mannens föräldrar, farmor och farbor med fru och barn. Två hundar, en katt och fyra hästar välkomnar oss också. Najs säger jag bara! Hemresa den 27:e och några dagar hemma med tvättning och ompackning för dagen innan nyårsafton åker vi till Dalarna till min släkt. Farsan fyller 60 år den 1:a Januari, med andra ord så blir det födelsedagsfirande på Nyårsafton. Vi har typ Världens Bästa Present också (ett fiskekort och boende i/vid den berömda Mörrumsån). Nyårsafton gästas av Syrran + sambo + barn + Grand Danois storlek 80 pannor, Brorsan + sambo, Syrran och Brorsans halvbror + sambo plus två barn *pust* är ni med?. Och så vi tre då då såklart. Vi är hemma hos mamma och pappa med ytterligare en hund. Märk väl att hundarna går INTE ihop. Slagsmål och diverse bett är vardag. Känns som att det kan bli en livlig Nyårsafton och att jag kommer att behöva besöka en kurator efter jul- och nyårshelgen slut.

Fan vad skönt det ska bli att vara hemma igen.

Julfest

Firmafest - Julfest - Julbord - en av de farligaste kombinationerna skandal och alkoholhaltmässigt. Folk är utarbetade så här i slutet av ett slitigt år, snart jullediga och stressade av all julförberedelse. De behöver slappna aaaav och det passar fint på årets julfest. Alla dessa faktorer gör också att skandalerna är ett faktum. Folk är liiite mer crazy än vanligt och kan släppa loss lite mer. Härligt! Vad jag hört från förra årets julfest så var årets inte ens i närheten ändå. Och tur var väl det... ¨

Iallafall; i stort sett alla blev bra i gasen och slog klackarna i taket till de senaste danshitsen (vi fick discjockeyn efter många om och men att byta stil från Carolas "Främling" till Justin Timberlakes "Sexyback"). Några somnade, några klämde på varandra, några körde Gustavsbergsbussen och några var bara förträffligt glada. Lokalen låg på Kungstensgatan i utkanten av Stockholm (bara det att komma ifrån jobbet eller trakterna kring Häggvik var ett stort plus), de hade hyrt bussar in till stan och vårt eminenta husband spelade några trudelutter under kvällen. Najs säger jag bara! Vi hade lokalen till 01.00 och i vårt stilla sinne trodde vi att vi skulle gå vidare till något annat ställe efter det. Trodde vi ja. När till och med kön utanför Pub Anchor, som brukar vara sista anhalten om man inte kommer in någon annanstans, var en bra bit över 10 meter lång så gav vi upp och delade på en taxi med vår norrlänske datasnubbe hem till Åkersberga. Tur var väl det (att vi åkte hem i tid alltså), eftersom Lilleman vaknade 07.14 *piiip* och barnvakten (läs mormor) sov som en stock. Då hade jag och Vackre Mannen sovit cirka tre timmar men klarade oss hyfsat bra på bakfyllefronten. Gissar att det var för att vi tog det hyfsat lugnt med drickandet, slutade i tid, åt mycket julmat och åt igen när vi kom hem.

Lördagen blev lugn som en filbunke och inte många knop avverkades. Söndagen tog vi nya friska tag och hann med dammsugning, tvättning, skurtorkning, födelsedagsfirande, en schysst kebab och inspelat Prison Break mot kvällningen.

Pricken över i:et denna helg var nog när Lilleman sa "mommo" innan hon åkte hem till Dalarna igen. Där tog han några pluspoäng. Igen... ;o)

Pottan

En rolig grej på kiss- och bajsfronten. Lilleman har själv bett om att få gå på pottan. Hör och häpna! Vi har testat lite då och då och satt honom på pottan men han har aldrig haft tid att sitta kvar och har inte varit speciellt intresserad av pottan (förutoma att lägga leksaker i den). Det kommer av sig självt har vi resonerat och absolut inte hetsat på någon potträning. Men i förrgår kom Lilleman och drog i blöjan och grymtade som att han menade något. "Vad vill du? Har du bajsat?" frågade jag men han ruskade bara på huvudet. "Vill du gå naken?" Han nickade, jag drog av honom kläder och blöja och han fick springa naken en stund. Jag märkte dock att det fortfarande var något han ville. "Vill du gå på pottan?" frågade jag. Ivrigt nickande och Mmmm-ande plus att han springer till grinden till övervåningen fick mig att förstå - grabben ber om att få gå på pottan! Hallelujah vad häftigt! Jag öppnade grinden och Lilleman klättrade snabbt uppför trappen, speedar in på toaletten, drar fram pottan, sätter sig och släpper ut gigantiska luftmängder ur sin lilla kropp. Några småkluttar kom också. Lilleman reser sig upp, klappar händerna och springer iväg medans jag bara gapar. Hahahaha! Hur cool får man vara? Gissa om han fick beröm...

Vackre Mannen berättade att han imorse kissat på pottan också. Helt själv. Han drog fram pottan och satte sig där en stund medans pappa plockade med grejer. Efter ett tag hör Vackre Mannen inifrån badrummet att Lilleman klappar händerna. Och i pottan är det kiss!

En stolt mamma sitter nu här och bloggar om sin sons kiss och bajs. Tur att man själv bestämmer innehållet i sin egen blogg...

Snyft!

Lucia. Satt i bilen i morse och lyssnade på P5 Radio Stockholm då en finstämd kör satte igång och sjöng Luciasånger så det stod härliga till. Oj så vackert det var. Det behövdes bara de första tonerna av Sankta Lucia och jag fick tårar i ögonen och en klump i halsen. Julekänslan kom! Årets julekänsla! Som jag har väntat... Julekänslan plus en massa minnen från juletider och Luciafirande från barndomen poppade upp och jag kände "men shit, jag håller på att börja lipa av Sankta Lucia". Det som toppade det hela var när jag tänkte på att i eftermiddag ska vi besöka Lillemans dagis och titta på när de lussar i sina små tomtedräkter och nattlinnen och ljuskronor. Hur fint kommer det inte att vara??!! Tänk att vi har en liten gosse som ska lussa för oss idag. Det är häftigt...

Sen jag blev mamma har jag bara blivit mer och mer gråtmild. Tänker på min egen mamma som typ gråter när någon gifter sig på TV. Ja, fast det blir väl så här antar jag. Med åren liksom. Det är fan härligt med känslor!

Har precis tittat på årets nyanställda som lussat för oss andra på företaget. Crazy Frog var Lucia. Blev inte tårögd och tur var väl det.

Tippetippetipptapp

Jahapp, då kan vi lägga till öroninflammation på listan över faktorer som gör att Lilleman inte kan röja runt på dagis. Men shit! Hur skulle vi kunna veta det?! Han har inte gnällt, tagit sig på öronen eller på något sätt visat att han har ont. "Vissa barn visar inga tecken alls", sa läkaren igår. Läkaren tog en titt i öronen "för säkerhets skull" strax innan grabbarna var på väg därifrån, och utbrister "oj då, det här ser ju inte så bra ut - den här lille grabben har ju öroninflammation". Så nu tvångsmatar vi Lilleman två gånger om dagen med penicillin smaksatt med "tutti-frutti". Jomentjena! *asgarv* Men strunt samma om han vrålar som en stucken gris - penicillinet ska ner så han blir frisk. Därmed basta! Och vi ser redan en färbättring på snorfronten/ögongegga-fronten. Skönt!

Och från det ena till det andra: Var fan är snön??? "Det blir en grön jul" vrålar tidningarnas löpsedlar ut mot oss. Vad är detta? Jag ska ju pulsa i snö, skotta, göra snölyktor, åka pulka osv. Istället tänkte jag kratta ihop den sista lövgeggan på tomten nu i helgen. Den 9:e december. Snajdigt!

Vi har äntligen fått en tid när pappa ska kolla upp sin tumör. På onsdag skall han undersökas samtidigt som vi är på Luciafirande på dagis och tittar på Lilleman i tomtedräkt som försöker sjunga "tipp-tapp-tipp-tapp-tippetippetipp-tapp". Snacka om kontraster.

Funderar på om jag ska försöka hinna med att skriva mer om andra saker än händelser i vardagen. Typ tankar, funderingar, grubblerier etc. (Ha! Det här är ju en fundering!) Jag menar, om jag gör det så kanske folk börjar kommentera? Jag vet att det är en del som läser och jag skulle bli så grymt glad om jag läste en kommentar eller två någon gång iallafall. Annars blir det lite som när man gick i skolan, läraren står och messar om kolvätebindningar hit och andragradsekvationer dit och skulle inte märka om vi elever satt där. Äsch, det var en dålig liknelse. Gissar att det är nog bara mitt bekräftelsebehov som är lite på sparlåga och behöver en skjuts (ett skjut?). Jag skriver för att det är skönt att tömma hjärnan. För min egen skull liksom. Gissar att mer eller mindre alla bloggare kommer till den här punkten. Punkten när vi vill veta vilka ni är därute i cyberrymden!

Ha ha... lustigt om jag inte får en enda kommentar på det här inlägget heller. Då får jag nog börja lägga ut nakenbilder eller något.

Ögoninflammation och köttfärslimpa

Vi väntar på remiss från St Eriks så farsan får kolla upp tumören. Nu har det snart gått en vecka och det känns bara mer och mer overkligt. Den första chocken har lagt sig och alla negativa tankar är borta. Han kommer att fixa det här! Det känns så fastän vi fortfarande inte har mer fakta än förra veckan...

Lilleman har ögoninflammation och är hemma och röjer (läs möblerar om) med Vackre Mannen. Han river och sliter överallt. Men han är glad iallafall. Hygienen är extremt viktig vid ögoninflammation och ögonen ska tvättas 10-20 ggr per dag. Viruset kan överleva på tyger och saker upp till tolv timmar så det gäller att byta örngott, ta bort gosedjur osv osv. Händer ska tvättas hela tiden och man ska inte använda samma tvättlapp till var och ett öga (kan man skriva så? "var och ett öga"). Ögonen är svällda, röda och klistriga men det ser ut att gå åt rätt håll. Lilleman har iallafall lärt sig att säga "gegga".

Och på jobbet sitter jag och jobbar häcken av mig. En vecka när vi har extra mycket att göra helt enkelt. Jag sitter med flygplatsen Paris Charles de Gaulle och fransmännen har fått för sig att ändra på alla kartor... *gah* Det tar tiiiiiiiiid!

Meeeen.... Köttfärslimpan innehållandes älgfärs, fläskfärs, grädde, ägg, bacon och trattkantareller var himmelsk.

Joråsåatteh!

Vardagshjälte

Läs om den coola taxichaffisen.

*fniss*

Satans jävla skit

De har hittat en tumör bakom pappas öga.

En tumör. I min alldeles egna pappa. Hur overkligt är inte det? Pappa har klagat över synbortfall en tid. Han tittar på TV med ett öga och ser inte stora bokstäver. Efter ett besök hos optikerna konstaterade han att pappas syn försämrats med över 20% på mindre än ett år vilket är fel fel fel och gav rådet att gå till en ögonläkare. Tack vare den privata sjukvårdsförsäkringen mamma och pappa har så fick han en tid på Sofiahemmet här i Stockholm igår (de bor i Dalarna och där är väntetiden till ögondoktorn tre månader). Pappa går in själv, blir undersökt och mamma väntar utanför. Jag vet att han skulle bli undersökt 13.00. Klockan 13.27 ringer mamma och snyftar fram att de hittat en tumör bakom ögat. Sen vet de inget mer. Positivt inställd som man är matar man fram "Det kommer att gå bra mamma... Det finns så skickliga läkare nuförtiden... Vi ska inte tänka det värsta på en gång" i telefonen till mamma. Men i bilen på väg hem trillar min polett ner. Vafan! En tumörjävel bakom farsans öga!!! Min farsa! Skogshuggarpappa med rött hår och mustasch som sågar ner träd hela dagarna och inte ens är 60 bast. Pappa som varken röker eller snusar utan lever hyfsat sunt. Får också en lätt panikkänsla att jag vill veta NU PÅ STUBINEN vad det är för typ av tumör. God? Elak? Storlek? Moder? Dotter? Och så vidare... all denna väntan på svar... *gah*

I morse klockan 09.00 fortsatte undersökningen på Falu Lasarett. Klockan 10.21 ringer mamma och säger att de inte har tillräckligt med utrustning för att fastställa allt utan han ska TILLBAKA TILL STOCKHOLM så fort som möjligt och undersöka tumören på St Eriks sjukhus.

Så just nu är vi inte klokare än så. Fortfarande denna förvirring och blandade känslor som rusar runt i kroppen. De vet att det är ett födelsemärke inne i kroppen som växt och trycker på gula fläcken i ögat, därav synbortfallet. Plus att resten av kroppen ska undersökas så det inte ligger någon till tumör någonstans och gömmer sig.

Tumörjävel! Vet hut!

GRATTIS ÄLSKLING

Min Vackre Man har fått en ny tjänst inom företaget vi jobbar på båda två. En tjänst som innebär mer ansvar, inflytande och nya utmaningar. En tjänst jag vet att han kommer att klara alldeles galant. En tjänst som inbringar en smula mer pengar till hushållet så vi möjligtvis kan använda alla ingredienser i matrecepten och inte behöver utesluta de över vår budget.

Jag är så glad för Din skull! Chefen...

Resumé

Jag åkte till Täby i fredags. Speed-shopping i dryga två timmar. Ett gäng tröjor/toppar, smycken och uppiggande naturläkemedel följde med mig hem. Jag. Är. Nöjd. Och ja - naturläkemedlet fungerar faktiskt.

Lördag fotade vi Lilleman på IKEA. En studio var där (Studio Apelsin) och fotade barn med julstämning som rekvisita. Lilleman undrade vad tusan vi höll på med men bilderna blev grymma tror jag. Kan inte bli annat med en så snygg kille som Lilleman såklart. Provbilder kommer på posten nu i veckan. Spännande! Såklart hann vi handla lite på hysteriska IKEA också. Löningshelg och snart jul. Ni kan ju gissa hur mycket folk det var där. Men herreguuud säger jag bara. Innan kassorna kom jag på att vi glömt att plocka åt oss värmeljus och vanliga ljus. Naturligtvis fanns inga ljus vid kassorna (som det alltid brukar göra) utan bara tonvis med julsaker. Jag gick och letade och under tiden stod Vackre Mannen och passade sovande Lilleman i vagnen och höll rätt på alla saker vi plockat på oss. När jag kom tillbaka upplyste han mig om att i stort sett hälften av alla par som passerat honom till kassorna var osams. Skrämmande. Stress, hysteri och lönehelg på IKEA kan nog knäcka de flesta puttenuttiga par. Vi klarade oss dock. Har jag för mig...

Kvällen spenderades på lokala motorcykelklubben, drickandes öl och lyssnades på Bison. Fett bra tycker jag! Hann (tyvärr) med en karaokeomgång också. Jag som sagt att jag ALDRIG ska ställa upp på något dylikt. Vips så stod jag där och vrålade "TNT, haj, haj, haj, haj, TNT, haj, haj, haj". Tur att jag inte stod där själv. Kvällens roligaste händelse var att favvogrannen satt hemma i tv-soffan och vann 50 lakan. Bara sådär! Visst, hon ringde som en toka och svarade snabbast på tre frågor. Så coolt! STORT GRATTIS än en gång. Jag citerar henne; "Juuuuulen är räddad!". Roligaste kommentaren var hennes femåriga dotter som utbrister i samma sekund som vinsten är ett faktum; "åh mamma, kan inte jag få en sån där hund från ICA då". Hahahahahaha! Så sött... Och jo, hon fick hunden!

Söndagen var mitt huvud alldeles för trångt för min hjärna och jag kom inte i upprätt läge förrän sent på eftermiddagen. Smidigt Katten. Smidigt.

Och nu sitter jag här med enåenhalv timme kvar på jobbet och försöker jobba och fundera ut dagens inköp på Willys samtidigt. Ska nog gå och ta lite kaffe så länge.

En Dagens tack

Snodde en grej till från Hanna
(som hon i sin tur snott från någon annan som säkert snott den från någon annan...)

Dagens låt
"Ja, det är fredagkväll och dans i Fokets Park,
ja, det är dit man ska gå om man vill bli stor och stark,
det är vi som är Byhålas tuffaste gäng,
med brylcréme och stålkam och gällivarehäääääng"
Låt med Ronny och Ragge - reserverar mig för felskrivningar
Dagens dusch
Duschade läääänge (som vanligt) i morse. Det är nästan dagens bästa stund. En stund för sig själv när man får tid att tänka. Man vaknar till och gör sig redo för en ny dag.
Dagens frisyr
Rufsigt, lite halvkrulligt/vågigt med ett hårspänne i "luggen".
Dagens smink
Lite av varje - lite puder, lite rouge, lite mascara och lite läppglans. Fredagen till ära tog jag lite ögonskugga också. Måste försöka göra mig lite fredagsfin...
Dagens händelse
Att jag kanske hinner åka in till Täby centrum en sväng. Har en massa presentkort från min 30-årsdag som bränner i fickan.
Dagens planer
Betala räkningar, justera mina nya snygga glasögon, käka thaimat till lunch, hämta Lilleman, shoppa i Täby och kvällsmysa med Vackre Mannen. Däremellan ska jag försöka hinna jobba lite också.
Dagens vill ha
Snygga jeans plus någon läcker top till helgens bravader.
Dagens saknad
Syster Yster
Dagens tråkigaste
Borde dammsuga *Zzzz*. Och fortsätta med tvätten.
Dagens finaste
Att jag fick kramas med Lilleman i morse. Han hann vakna innan jag gick till jobbet.
Dagens måste
Posta en grej.
Dagens dricka
Vatten. Alltid vatten.
Dagens köp
Kläder förhoppningsvis.
Dagens mat
Thaimat till lunch. Kväll vet jag inte än. Något smarrigt förhoppningsvis.
Dagens sjuka
Lite halvsnuviga är vi hela familjen. Och lite andra återkommande krämpor.
Dagens kärlek
Vackre Mannen. Varje dag.
Dagens mående
Hyfsat bra faktiskt. En fredag motar alltid bort lite skit. Lite halvkass i magen dock. Och trött trött trött. Men det försvinner nog till jul : )

Men vänta nu!

Solen lyser precis just NU utanför fönstret! Den hittade ett hålrum i de svarta heltäckande molnen på himlen. Jag kan inte låta bli att börja drömma lite (borde jobba egentligen). Tänk att få ligga i en sådanadär bakåtlutad solstol nu på en kritvit sandstrand med tårna nedstuckna i ljummen sand. Det är varmt men fläktar lite lätt. Ljud av vågor. Man slumrar till... Zzzzz...

Livlig fantasi är bra för själen.

Personlig almanacka

Hittade en rolig grej hos Hanna.
Så nu ska jag komponera och beställa en läcker personlig almanacka.

Du då?

Trolleri-trollera

Om ni inte sett denna innan så varsågod att kolla in den här roliga bruden som trollar.
OBS! Filmen innehåller naket!

Sexradar

Undra om barn har en inbyggd radar som scannar av huset när de sover? En system som börjar blippa och pipa och sända ut varningssignaler i deras små hjärnor att de ska vakna och gapa för full hals så fort deras föräldrar idkar hämningslöst (läs njutningfullt) sex.

Jag bara undrar...

Vi får väl börja göka på jobbet annars.

Måndagmorgon

Men guuud så trött jag är. Kan ingen komma och banka en stor klubba i skallen på mig så jag vaknar någon gång. Hur jag tog mig hit till jobbet är en gåta. Åkte jag bil?

Återkommer.

*Zzzzz*

Det blir...

....de bruna bågarna! Hade omröstning här på jobbet igår plus att Lilleman skrattade högst och dansade när jag hade dem på mig (det avgjorde saken). Längtar tills de är klara med rätt glas och allt.

För övrigt har jag mensvärk/huvudvärk som en get (?) och vill bara ligga i fosterställning under ett varmt duntäcke med en vetevärmare på magen. Var därför på bitch-humör imorse och när Vackre Mannen kom nerrumlandes i bara kallingarna för att säga hej då fick han istället en avhyvling att han inte diskat ur Lillemans mugg som var full med fasttorkade matrester både på utsidan och insidan (förlåt älskling). Shit vilken lång mening jag fick till!

Men iallafall. Nu ska jag jobba.

Saxat från Tjuvlyssnat

Ironi
Reträtt

Träningsvärk

Igår var vi på kalas hos en av Vackre Mannens barndomsvänner (den enda av hans vänner som är konstnärlig, musikalisk, snygg och snäll på samma gång - där ni tjejer, "go for it" säger jag bara!). Det blev en snabbvisit eftersom vår yngste medlem i familjen inte pallar att vara uppe så länge på kvällen (bara det att behöva väcka stackaren på morgonen för att dra iväg honom till dagis är inte roligt).

Det var ett mycket trevligt kalas iallafall. Lilleman fick leva rövare ett tag och vrida/trycka på nya knappar, röja runt och upptäcka en lägenhet han inte varit i innan. Lycka! Lycka var det också när han, sista timmen, upptäckte att det gick att använda en av stolarna till rutschkana. Han drog sig upp själv på stolen, satte sig tillrätta, tog mig i handen och hoppade/gled ner på golvet under höga skratt och tjut. Sista kvarten avancerade Lilleman ett steg till, han släppte min hand och bet i den istället med en min av skräckblandad förtjusning medans han hoppade själv ner på golvet. När vi sedan skulle bryta upp från det trevliga sällskapet och bege oss hemöver för att försöka få Lillen i säng så delade han absolut inte vårt förslag. Högröd, svettig, gallskrikandes och sparkandes fick vi bära ut honom i hallen. Napp, kram och insikten om hur trött han var fick honom tyst till slut och ögonen började rulla i huvudet *Zzzzzz*. Jag gissar att han har träningsvärk idag.

Och ja. Vackre Mannen fick lov att väcka honom i morse. Får väl höra vid hämtningen idag om han somnat på något nytt ställe (han har ju redan somnat stående, nästan på en cykel och under lunchen på en stol).

Rätt båge helt enkelt

Jag gjorde det! Jag snubblade in på Synsam idag. Hittade "rätt båge" som de säger i reklamen. Efva Attling. Igen! Jag är helt såld på allt den där damen gör. Beställde tid. Hjälp så dyrt det kommer att bli. Men hjääälp så snygg jag kommer att vara!!! Jämt!!! Sen kommer vi till att bekänna färg då. Här i storstan hade de ytterligare en färg på bågen *gah*.

Brun Svart Grön Brun Svart Grön Brun Svart Grö....

He´s back!

Idag är äntligen Vackre Mannen tillbaka på jobbet - som jag har saknat honom! Nu är allt som det ska vara - plus att vi hinner få några timmar på tu man hand (förutom alla kollegor då - he he) utan en Lilleman som pockar på vår uppmärksamhet. Det är ju inte så att vi sitter fastklistrade vid varandra här på jobbet, jag och Vackre Mannen, men tryggheten finns där. Behöver jag en kram så finns han på andra sidan korridoren. I och med att han är tillbaka på jobbet så är Lilleman på dagis i SKARPT läge. Än så länge har ingen ringt från dagis... Och tjopp så har en annan jobbat klart för dagen. En annan jobbar ju 80% från och med idag. Lyxigt värre!

Lilleman - heeeere I cooome! Mooot daaagispalatset! (läs med Robin Hood-röst)

Glögg

Glögg med diverse tillbehör, pepparkakor och fluffiga kärleksmums på fikat idag. Jag säger bara jomen tjena! Det var gott! Men nu sitter jag här med magknip och gaser. Jag får skylla mig själv helt enkelt. Jag vet mycket väl vid detta laget hur min mage reagerar. Det var värt kärleksmumsen iallafall. Tror jag...

Äggstockskli

Gosade, bar, snusade på och vyssjade en sjuveckorsbäbis igår kväll. Hajja hur mycket det började klia i äggstockarna då?!

*kli kli*

Gaaahhh...

Nya länkar!

Tre nya länkar har knådats in i min länklista: Hanna, Lindas trädgårdsblogg och You Tube. Klicka vetja!

Sova stående - kan man göra det?

Lilleman somnade på dagis igår. Stående. Hur skönt är inte det så säg? Han hade premiärlek på utegården med alla barn (annars så har inskolningsbarnen fått vara ensamma inomhus). Det blev nog en aning mycket intryck för lille plutten. Han hade hållt fröken i handen och helt plötsligt kände hon att han blev alldeles slapp och segnade ner. Stenhårt sovandes. Så när Vackre Mannen kom och hämtade honom efter en timme så låg han och sov i sin vagn. Det här kvalar in på topplaceringarna på roliga historier om Lilleman.

En annan rolig händelse är när Lilleman spelade keyboard och headbangade över en halvtimme i helgen. Little Stevie Wonder! Men det är en helt annan historia.

Lilleman

Delar med mig av lite bilder på min skatt. Han är för underbar. Just nu röjer han runt på dagis där han än så länge trivs som fisken i vattnet (eller som Lilleman i badet - hahahaha).

I dagens väder: Vinterdäck -> Bra - Sommardäck -> Dåligt

Ja, vad kan jag säga? Onsdagen var en helvetesdag helt enkelt. Eller helvetskväll. Jag fattar inte hur folk kan ge sig ut i detta väder med sommardäck. Jag fattar verkligen inte?! Jag såg så mycket tok under mina femåenhalvtimme hem från jobbet (en resa som normalt tar 30 minuter). Folk som står och spinner med ettans växel i och kommer inte en meter. Och sen kokar bilen och svartrök bolmar ur. Men herregud säger jag bara. Ska det behöva ta flera timmar för folk att förstå att det bara är att ställa bilen åt sidan - FÖR NI KOMMER INTE HEM MED EN BIL MED SOMMARDÄCK! INSE FAKTUM!

Jag satt fast i en kö helt i onödan känns det som. Jag (och många andra) hade vinterdäck och slirade typ ingenting. Men vi kom ingenstans ändå! För alla klåpare med sommardäck stod kors och tvärs över hela vägbanan och blockerade både framåt och bakåt. Jag höll mig lugn och cool, sjöng till Kenny Rogers och Dolly Parton. Men kände "Shit, det här går åt helvete. Du är inte hemma före 00.00 - tänk så! Det är för långt att gå. Det är bara att vänta. Förbered dig på att du får sova i bilen. Nej då, du kommer hem till slut Katten!"

Åkte fram fem meter i timmen typ. Men när vi fick en uppförsbacke framför oss stod det tvärstilla lääänge. Folk stängde av sina bilar och gick ut och pratade med varandra. Ingen hajjade egentligen varför vi inte körde. Kryssa sig fram mellan bilarna skulle ju gå. Till slut gick några gubbar fram och rekade hur det såg ut längre fram på vägen. Det skulle gå! In i bilen och så var det bara att satsa. Ut mitt i vägen, köra om alla klåpare med sommardäck, förbi alla lastbilar och bussar som halvt om halvt låg nere i diket, satsa uppför backen, det gick hur bra som helst, och så var vi loss! En efter en kom vi uppför backen. Kruxet var att de första i kön vågade inte köra uppför backen. Då stannade allting upp. Man vet inte vad som händer därframme. Men efter vår utbrytning hängde folk på. Kommunikation är svårt i en bilkö. Och eftersom poliser och annat löst folk var upptagna på sina håll så fick vi på den här vägen klara oss själva. Ute på motorvägen sen rullade det på i sakta mak - men det rörde sig framåt och till slut var jag hemma. 22.30 *piiip*

Hemma kom ilskan och vreden. Shit pommes frites vad jag skällde! Ha ha ha! Skällde på folk som inte kunde höra mig. Ville ha en sandsäck att slå på. Efter en rejäl vredestömning så lugnade jag ner mig. Vackre Mannen hade skottat utanför huset, lagat god mat och hällt upp ett glas rödvin. En middag klockan 23.00 med tända ljus var inte helt fel. Det var min räddning den kvällen.

Hoppas ni har bytt däck nu!

Hjältinna

Läs detta - vilken hjältinna!

Dyyyyk!

Lilleman störtdök igår. Huga säger jag bara. Han var hur glad som helst och sprätte runt i sina mockasiner och lekte (läs kastade saker). Och helt plötsligt dyker han handlöst rätt in i tv-bänken med huvudet före. Åh, vad det högg till i magen på mig. Har aldrig hört honom skrika på det sättet. Han vrålade. Shit, vad ont det måste gjort. Och vad han blödde sen. Hela munnen var full med blod som droppade ner på våra kläder. Hakan blev dubbelt så stor och blå, en saftig fläskläpp plus att han fick ett jack innanför läppen där tänderna slog i. Stackars Lilleman! Han lugnade ner sig till slut och somnade sött i sin säng, hårt kramandes sin kissekatt.

*pust*

Varför kan man inte trycka på en knapp i såna där lägen och ta allt hans onda?

"Taöverdetonda-knappen" - nu i var förälders hem

Nä. Jag vet. Barn måste slå sig för att lära sig att vara försiktiga. Men kan de inte slå sig lite lagomt bara?

Snö och Julkänsla

Jihaaaa! Kollar ut genom kontorsfönstret och ser att det snöar på tvären. Fantiserar och drömmer om den kommande pulkasäsongen med Lilleman. Och julen. Mysa. Äta god mat. Äta mycket mat! Kramas med mina grabbar.

Julen för mig är varm och luktar gott. Tända ljus och vara tillsammans. Julkänslan kom tidigt i år. Den började knapra i mitt inre redan förra månaden. Kanske beror på att jag har en egen liten familj nu?

Förra årets julfirande hos mina föräldrar var bra. Min hjärna var dock fullt upptagen med annat. Lilleman var bara några månader gammal och vi kämpade på med hans reflux/kolik. Julkänslan togs inte riktigt in av förklarliga skäl. Allt handlade om att han skulle må så bra som möjligt och få i sig bröstmjölk/mat som förhoppningsvis skulle stanna kvar i magen. Men i år blir det andra bullar. Och jag VET att Lilleman kommer att ÄLSKA julmaten (han är ett lika stort matvrak som mig). Ska bli roligt att se honom frossa i köttbullar och Jansson´s Frestelse. Och julskinka. *kurr kurr*

...och nu snöar det ÄNNU mer!

Saluuut!

Lilleman berättade att han hade bajsat i blöjan - hur coolt är inte det så säg?! Han pekade på blöjan igår och sa "däääää", jag tog ett kliv närmre och kände odören. "Duuuktiga grabben!" utropar jag ivrigt (ja, jag vet - som småbarnsförälder blir man lite konstig). Samma sak upprepade sig några timmar senare. Vi firade händelserna med lunch på Mc Donald´s *euhm* (verkar alltid finnas något att fira när en snabbmatsrestaurang närmar sig).

Men det var ju en engångsföreteelse. Det där med skräpmaten. Idag kör jag på som vanligt igen - men vanlig mat som är bra för kropp och själ. Yummi! Så, mitt blogginlägg nu förvandlades från bajs-salut - till skräpmatsfirande - för att avslutas med en grillad kyckling med tsatziki. Yummi nr 2!

Kan tilläggas att rensa svamp till 01.00 är inte kul. Och ikväll ska vi ta itu med den andra säcken. Fan, farsan! varför är du så bra på att plocka svamp?!

Biltjyv

Förresten. Mamma tyckte jag körde som en biltjyv. "Det är ju du som lärt mig", sa jag till henne med ett leende på läpparna. Det där med biltjyv, det är inte riiiiiiktigt sant. Jag är inte vårdslös. Men man måste vara på hugget om man ska köra bil i Stockholmsområdet (som de flesta vet). Fast jag måste tillägga - min mamma, som kör bil i Ludvika, hon kör faktiskt jämt som en illrig Stockholmstrafikant. Det ligger i hennes natur helt enkelt.

Back in business

Magåkomman är över gudskelov! Vackre Mannen klarade sig. Gudskelov igen! Jag är tillbaka på jobbet och här är allt som vanligt förutom några smärre missöden chef och medarbetare emellan (j-a klåpare säger jag bara).

Igår hämtade jag kära mor i Solna som varit där på kurs. Min alldeles egna härliga mamma. Vi snickelisnackade framåt småtimmarna om allt mellan himmel och jord innan jag var tvungen att gå och knoppa. Min klocka ringer 05.15 på morgonen och någon timmes sömn kanske vore bra. Eller?

Och nu sitter jag här och jobbar medans regnet piskar mot fönstret. Verkar som att vi klarar oss hyfsat från den beryktade stormen, men visst - det blåser friskt! Läste att den tydligen skulle heta något på "H" om den var tillräckligt kraftig. Helga kanske? Eller Hedvig? Hulda!

Annat som står på mitt schema är öppet hus på Lillemans dagis och afrikansk dans i Norrtälje. Salig blandning och roligt som f-n (ska försöka sluta att svära på hemmaplan inför Lilleman, så jag får väl svära ut allt här i bloggen). Mindre roligt är städdagen i vårt radhusområde (men träffa grannar, tjåla skit och fika uppväger städningen).

Puss så länge då! Och var lugna i stormen.

Jag klarade mig...

...INTE från det onda. Fy fan vad jag varit dålig idag. Det började inatt vid 3-snåret med magkramp och inte förrän vid 18.30 lyckades jag sitta upprätt i sängen utan att svimma. Nu är jag svag, blek som ett lakan och ska försöka få nåt i min mage som förhoppningsvis stannar kvar. Nu får vi se om Vackre Mannen är på tur. Hoppas hoppas hoppas att han klarar sig.

*stappel stappel*

Ärtan

Och nu vill jag bara deklarera att det står en vit liten rapp Renault Clio, alias "Ärtan", på parkeringen här utanför. Prutad och körklar. Nu äger vi två bilar. Snacka om vuxenpoäng.

Annars så har Lilleman magsjuka med färgglada kaskader ur alla hål. Mysigt. Med två föräldrar på hemmaplan och extra mycket kärlek ska vi rida ut den här stormen. Hoppas vi klarar oss från det onda.

*gulp*

Ärtan pärtan pirum...

Ska kolla in en liten ärtig Renault Clio ikväll. I Bro. Wish me luck att vi åker hem i två bilar. För övrigt var det GRYMT svårt att komma upp ur sängen imorse. Kan det bero på att Lilleman höll fast mig?

Annars så kantades helgen av...

...Pub på jobbet med celebert besök av Vackre Mannen och Lilleman. Lillemans första pub och han stormtrivdes. Tanterna matade honom med chips och salta pinnar tills vi sa STOPP och gubbarna skojade om att han skulle ta sig en slurk öl. Precis som jag gissade innan.

...Avslutning på simskolan med en äventyrsbana och diplomutdelning. Rutschkanan rakt ner i vattnet var roligast.

...Mangling av lakan. ÄLSKAR att sova på manglade lakan. Är förstörd sen barnsben av en manglande mormor.

...God middag (havssallad) med tillhörande vin på lördagkvällen. Mums!

...Promenad med favvogrannarna till en lekpark där kidsen fick röja runt ett tag. Och vi vuxna också. Jag och grannbruden gungade gungbräda så det hisnade i maggropen och grabbarna klättrade i klätterställningen. Kul!

...Tupplur med Lilleman. Skönt. Vackre Mannen väckte oss efter tre timmar. Euhm...

...God middag igen. Lasagne till Vackre Mannen och Lilleman. Och lax med sesamfrön pour moi.

...Sökte ett jobb också. Håll tummen nu!

Tokpåfyllning av Lilleman

Helgen går i snabbtsnabbtsnabbt precis som vanligt. Måndag till fredag går seeegt och lördag till söndag går fortsåinihelvete. Varför känns det så? Eller, jag vet ju varför det känns så. På helgen är vi den oövervinneliga treenigheten och det är kram-gos-mys-lek. När Lilleman somnar på söndagkvällen känns det som att jag kramar ur det sista lilla goset ur honom. Som en urvriden disktrasa. För sen sover han. Och vi ses inte förrän måndag kväll. Är jag fånig? Nä. Känner att jag har ett stor underskott av kramtid med Lilleman nu när jag börjat jobba. Så det blir tokpåfyllning av den varan på helgen. På helgerna struttar han omkring och babblar och leker och mår verkligen toppen. När vi alla tre är på hemmaplan. För det är inte riktigt samma sak när bara en av oss är hemma. Det märks väl på hans humör. På helgen kan han gosa med pappa för att en minut senare kasta sig över mamma och borra in nyllet i hennes mage och sen tillbaka till pappa igen. Beslutsångest? Nä. Även där tokpåfyllning av kramtid gissar jag. Från oss båda.

På kvällarna när jag och Vackre Mannen går och knoppar brukar jag komma på mig själv att jag längtar tills Lilleman vill komma över till vår säng så vi kan fläta in oss i varandra och fortsätta sova. Så jag kan lyssna på hans andetag och känna hans små mjuka händer och fötter som klämmer och känner att mamma är där. Vi blir ett. Men det här går väl över? Tills han konfirmerar sig kanske?

Bort med sockret - fram med fettet!

Ni som vill gå ner i vikt - läs det här! Tro mig - det fungerar.

Kan tillägga att jag aldrig mått så bra som jag gör nu när jag äter på detta viset (har sedan tonåren brottats med magkatarrer och gasig/uppsvälld mage). Har ändrat kostvanorna sen i somras när jag läste Sten Sture Skaldemans bok. Visst - man trillar dit och gör snedsteg ibland (framför allt vid festliga tillställningar) men kontentan av det hela visar på samma sak varje gång - ONT i magen och uppsvälld som om jag vore i 4:e månaden. Och varje gång jag ätit fel dyker samma fråga upp "är det värt det?". Näpp! Kött och fett skareva! Och mycket och BRA fett framför allt.

Och jag är absolut inte den enda i min närhet som testat på detta. Och vi alla sjunger i samma entoniga kör:

"Fett! Fett! Fett!"

Grey´s Fight Club

Woho! Dr Burke och Dr Shepherd in da house! Grabbarna har tydligen gått en rond.

Jag har gjort det igen

Alltid lika kul att åka kommunalt till jobbet. Med våra kommunala medel kan vi tidsmässigt jämföra sträckan Åkersberga -> Häggvik och Västerås -> Häggvik med varandra. I verkligheten skiljer det väl en 7 mil gissar jag. Men tiden är densamma. Kul...

Men det får välan vara värt det. Ska ju pimpla vin med två flickor ikväll. Svamprisotto var det visst också på tapeten (eller i grytan *mohahahaha*). Kittlar dödsskönt i kistan!

Skaffa er ett jobb för fan!

Klockan är halv sju. Jag smyger ut genom ytterdörren för att inte väcka Lilleman. Går med raska steg till bilen som står på grusparkeringen vid vårt bostadsområde. Många bilar är kvar fortfarande. Alla bilar är täckta av fukt och imma och då ser jag! På alla bilars rutor, på förarplatsen, har någon under natten/morgonen "suddat" bort fukten med handen. För att kika in. I VÅRA BILAR! *gulp* Sånt här ger mig kalla kårar. Och jag tycker det är ÄCKLIGT! Det är fan äckligt med tjyvar. Vad letar de efter? Något att sno i bilen? Ska de sno själva bilen? Jag hajjar inte. Vafan - klipp er och skaffa er ett jobb å ge fan i våra grejer! Over and out!

Saxat från Tjuvlyssnat

Med min låga humor tyckte jag att det här var (skit)kul...

Guldhelg!

Vilken superhelg! Nu igen! Var ska detta sluta?

Helgens roligheter började på fredagen när jag, favvogrannbruden och några jobbarvänner gick på tv-inspelningen av Veckans Nyheter och agerade studiopublik. MYCKET roligt må jag säga. Kul att få vara med om hur en tv-inspelning kan gå till. Härligt att få uppleva den där familjärt sköna stämningen de hade innan, under och efter programmet. Måste säga att Henrik Schyffert är en himla rolig kille som man gärna skulle ha med på fest någon gång. Vi garvade så vi fick kramp i magen redan innan programmet hade börjat. Kände att TV - det vore nåt att jobba med! Verkar hur kul som helst. Katten Jansson - Studiovärdinna, smaka på ordet bara - stuuuudiovärdinna - låter bra, eller hur?

Efter inspelningen var klar drog vi vidare till Pub Anchor vilket inte var bestämt innan, utan vi bara hamnade där. Alltid roligt med lite spontanitet. Det lustiga var att jag har varit på stället en gång innan (eller är det två?) och den gången var både jag och Vackre mannen så drängfulla att vi knappt kommer ihåg något (vilket skulle visa sig denna kväll att min fyllnadsnivå nästan skulle uppnå). Det var också den gången jag följde med Vackre Mannen hem. Har endast två minnesbilder från den kvällen på Pub Anchor; nr 1: jag ligger på en bänk en trappa upp, gapar och klunkar snabbt medans Vackre mannen häller en öl i min strupe och jag hör ljudet av hans rockarpolare som hejar, vrålar och klappar händerna. Nr 2: jag, Vackre Mannen och vår danske kollega sveper tequila på tequila och dansar 0,5 meter från högtalarna medans bandet spelar. Mycket roligt hade vi! (Jag kommer desto mer ihåg från sänghalmen med Vackre Mannen vilket nu har resulterat i bil, radhus och Lilleman).

Men nu tillbaka till fredagkvällen! Vi åt god mat och tog några öl och tänkte "ja, ja - det här blir nog inte så sent..." men ack vad vi bedrog oss! Vi hade så roligt så vi drog ut på tiden rejält och beställde in mer och mer öl. När sen jag och grannbruden läste på en affisch på toaletten (tjejer går för det mesta på toaletten i par - intressant fenomen det där) att det skulle spela ett coverband som körde Metallica-låtar då var det klart. Inte kunde vi missa detta!? Det var bara att ringa hem till Vackre Mannen och be honom kolla upp ytterligare resalternativ hem till urskogen Åkersberga. Vi satt på puben och skrålade, sjöng och gjorde oss till allmänt åtlöje men gudars vad roligt det var! Till slut bröt vi upp (annars skulle vi nog inte kommit hem) och efter lååångt tunnelbaneåkande, en rask spurt till nattbussen, två sprängfyllda kisseblåsor (som senare tömdes bakom den lokala ICA-butiken), ett tjattrande i lekparken (som tydligen Vackre Mannen hörde ändå in till sovrummet) så var vi hemma *pust* klockan 03.00. Vingligare än vingligast försökte jag vara tyst som en mus och göra kanelthé och sedan försöka ta mig till övervåningen där jag till slut gled ner i sängen. Tydligen babblade jag på som bara den och berättade om kvällen men mitt i en mening hade jag dragit en djup suck och somnat. Och stackars Vackre Mannen låg klarvaken kvar.

Låt mig säga så här: jag kom inte upp på morgonen dagen efter utan till lunch ungefär. Då lyckades jag faktiskt kravla mig upp från sängen till soffan. Jag fick drag-hjälp av Vackre Mannen och Lilleman som hade spenderat förmiddagen på simskolan och kom hem och dundrade ner i sängen bredvid mig. Vackre Mannen skrattade rått men tyckte jag var söt...Trött, trött, trött och med en skön huvudvärk klämde jag senare en pizza och började bli mig själv igen. Mycket glad i sinnet från kvällen innan. Ler fortfarande för mig själv när jag tänker på det.

Söndagen myste vi hela dagen lång. Jag och Lilleman var på simskolan så Vackre Mannen fick sovmorgon (tjänster och gentjänster you know) och efter det strosade vi i Täby Centrum och inhandlade diverse grejer. Dagen avslutades med fika hos Vackre Mannens lillebror (födelsedagsbarn idag) och senare vårrullar på hemmaplan. En guldhelg må jag säga!

Favoritväxel?

Det sista jag sa till Vackre Mannen igår kväll, innan jag ramlade över tröskeln till drömmarnas land, var "vilken är din favoritväxel på bilen?" (jag hade nog ena foten över tröskeln på väg in i drömlandet).

Har jag blivit bil-nörd nu? (i och för sig, vi pratade igår på fikarasten att jag skulle gå med i någon klubb och börja köra folkrace - det kanske sådde ett frö..? om favoritväxlar...)

Jag berättade iallafall att fyran var min favoritväxel eftersom man kunde köra fort på den men också snabbt axa förbi de andra bilisterna man inte ville ligga bakom. Eeehhh...
Minns inte vad Vackre Mannen svarade.

Så vilken är din favoritväxel? På bilen?

(den där jävla) Kanelbullens Dag

Igår var det hysteri-Kanelbullens-Dag (hur länge har den funnits egentligen?). Alla pratade om den/det. Såg skyltar överallt om den här charmiga bullen (t o m på Statoil). Jag åt ingen bulle. Och jag överlevde! Ha!

Ska fan dra en kanelbulle imorgon bara för att vara tvärtemot! Ha!

(ja, jag har en grym ägglossning just nu med värk i magen som heter duga - det positiva är att jag beter mig som en marskatt och tänker på sex HELA tiden... hmmm... är det så här killar har det?)

Bilden är lånad från Arla

Skura

Igår skurades de sista resterna bort från helgens party. Nu kan vi går runt i huset utan att klistra fast med strumporna i parketten eller att sparka på chips. Lite trist är det dock. Man blev ju ständigt påmind om hur roligt vi hade.

Röj röj (ja, vår pappa ÄR skogshuggare)

En bild från festen som säger allt:
Syrran röjer HÅRT på dansgolvet (alias vardagsrumsgolvet)
*röj röj röj*
(notera den galna blicken)

Party On dude!

Nämen helskotta vad roligt det var i helgen. Hade 30-års-baluns och klackarna var fasen definitivt i taket. Längesen jag hade så roligt faktiskt!

Ett stort gäng blandade människor (sambo, syskon, nära vänner, jobbarvänner och sambovänner) samsades under vårt tak och hävde i sig tequila, bål, öl, vin, drinkar, snacks, snittar, korv och annat gott plock. Gillestugan var rensad på flyttkartonger så vi kunde röra oss på två våningar. Lilleman var i tryggt förvar hos grannen och festen kunde börja! Syrran och hennes tjejpolare hade anordnat lekar som inte var alltför pinsamma (förutom den där jag skulle sjunga serenad för Vackre Mannen). Inledningsvis var det frågesport om mig där lapparna var utspridda överallt i huset. Frågor där svaren var sånt folk kanske inte skulle veta... Efter det var det öltävling där rätt glas med innehåll skulle ställas framför rätt ölburk. Sist av allt var det låttävling där ett gäng 10-sekunders-intron spelades, översatta texter skulle gissas rätt osv. Det roligaste av allt var att då hade folk kommit igång rejält, ljudnivån var HÖG (läs JÄTTEhög) och tävlingsinstinkten likaså. Med andra ord så haglade gliringarna, buar-ropen och stämningen började bli som på en fotbollsläktare. Underbart säger jag!

Festen pågick långt in på småtimmarna och det slutade med dans i soffan t o m. Vissa däckade, vissa körde Gustavsbergsbussen och vissa (bussar hahahaha) avgick lite tidigare än oss andra - men den största delen höll igång och dansade hejvilt hela natten. Och vilka presenter jag fick sen! Presentkorten på diverse klädesbutiker haglade in (mycket mycket bra eftersom jag typ inte har råd att köpa kläder) och andra trevliga saker som "handboken för kaxiga tjejer", en vitlökskrossare, en värmeljusspiral för väggen osv. En av de bästa sakerna var ett presentkort på SJ. Mycket smart uttänkt av lilla Trulsa-gumman som precis börjat plugga i Göteborg...

Nu sitter jag här och lyssnar på plattan med massa favvolåtar som spelades in till mig. Låtar som har olika innebörder, symboliserar olika tidsperioder i mitt liv och betyder en hel del för mig. Har ett lyckorus kvar i kroppen sen festen och allt känns bara bra bra bra. Trött är jag såklrt - men det är det värt!

Så jag säger bara Party On Dudes - tack för att ni kom på festen!

Längtar redan till nästa fest (när det nu blir) - höjde ribban för AEA (Alkoholintag Efter Amning) denna helg och det gick ju som smort...

Ägg

Tappade precis alla mina fem okokta ägg på parkeringen vid jobbet. De sprack. Fuck! (det rimmar). Vad trött jag blir...

Learn to fly - Foo Fighters

Den här videon är tamejtusan en av de roligaste musikvideos som gjorts. Tycker jag.

En galax!

Kom på en till! Angående min mors underbara felsägningar.

För några år sen var vi på Mc Donald´s i Örebro. In kommer Hero och Amazon från Gladiatorerna som hade varit ute och glidit på sina motorcyklar. Jag tänker "Kul, där är dom!" och hetsar inte upp mig speciellt. Men mamma... Hon försöker viska till mig (jag kallar det inte viskning) "Kolla där! Där är ju en sån där... sån där... hmmm... Galax!"

*asgarv*

Vi kommer sen hem till pappa och hon ska försöka återberätta att vi sett två kändisar från Gladiatorerna. Blir liiite ivrig (igen) och utbrister: "Vet du vet du vet du, på Mc Donald´s i Örebro såg vi en sån där... sån där... Hulk!"

Ehhhh...

Min mamma

Min kära mor är nog världens bästa på felsägningar. Roliga felsägningar. Så roliga att man garvar så man inte får någon luft. Typ. Det roligaste är nog att hon inte märker när hon säger fel utan först när en annan står dubbelvikt och kippar efter andan så anar hon att hon sagt något tokigt igen.

Det senaste i felsägningsalstren var förr-förra veckan när hon gick och botaniserade i hyllorna på det lokala snabbköpet på Gran Canaria. Mamma utbrister med hög dalmålsGundestämma "men Guuuud, de har ju ingen Pillens Bulsnerkorv här!" *asgarv*

Av någon konstig anledning har de flesta felsägningarna skett utomlands. Här är två av alstren:
Till servitrisen på en restaurang (Gran Canaria): "Excuse me, can you please shut the fläkt?"
Till beställningen på Mc Donald´s (Borneo): "A large fries and a dricka tack!"

Alltså, helt oventades om hur rolig hon är babblar hon bara vidare sen som om inget hänt. Och vi andra står där och och hulkar av skratt. Mamma säger (tänk dalmålet igen) "Va ä dä? Va ä dä? Va ä dä?". Och när man till slut får fram vad hon sagt, då bryter det loss för henne och hon garvar så högt att alla inom en mils radie hör. Hon är härlig.

Men det bästa är nog när hon sa till min pappa "Åh, har du hört den där Jolle Brunior som sjunger, han är för himla bra!"

Delar med mig

av två filmer som precis damp ner i mailboxen.
Cool snubbe
Cool liten tjej

Bränna gummi

Var i Dalarna i helgen och hälsade på släkten och blev firad (igen). Förr har alltid Vackre Mannen kört bilen och jag suttit bredvid och underhållt Lilleman (när han inte slaggat). Mycket lustigt att så var inte fallet denna gången. Numera kommer det vara "slagsmål" om vem som ska köra bilen! Jag har återuppräckt min bilkörningspassion och konkurrerar härmed om makten bakom ratten. Det är så satans kul att köra bil! (trodde aldrig jag skulle säga det igen)

(Sa jag att jag vann slagsmålet och fick bränna gummi både dit och hem...?)

Hipp hipp - hurra hurra hurra hurra

Jag gratulerar Viking som knäckte min gåta. Du vinner en... en... en... en utekväll med undertecknad! Öl, korv och chips ingår i paketet.

Synd för alla er 176 andra som kommenterade och gissade fel... Bättre lycka nästa gång!

Luftballongsrace

klicka

30 30 30 30 30 30 30 30

30 år fyller jag idag. Det känns riktigt bra faktiskt! Jag har aldrig förstått mig på det här med åldersångest utan tycker bara det är ballt att bli äldre, klokare och mer erfaren. Ikväll ska vi på vårt första föräldramöte också - hur många vuxenpoäng är inte det? Kanske inte lika kul att spendera sin trettioårsdag på ett föräldramöte men men... det är bara en timme som stjäls av MIN dag. För det känns verkligen som min alldeles egna dag idag. Lite barnsligt kanske, men jag är ju lite barnslig av mig...

Vackre mannen tassade upp tidigt imorse medans jag låg kvar och snusade i Lillemans hår. Vackre mannen lagade en smaskig omelett till mig med skinka, ost, kapris och tomat. Alldeles utsökt må jag säga! Vilken frukost! Han hade tänt ljus och lagt ett paket på stolen *hi hi*. Jag stod där och log för mig själv och blev lite tårögd. Hur fin får man vara liksom? Jag har sån tur som hittat en sådan BRA kille. Han hade skrivit en fin liten lapp med snirkliga bokstäver och paketet var från honom och Lilleman *snyft*. Satte mig och åt omeletten och till slut kunde jag inte hålla mig - jag måste öppna paketet! I där låg skorna jag länge har önskat mig *tjohoooo*.

Efter tackpussar, tackkramar och avskeds-likaså begav jag mig till slut ut i vilda västern-trafiken (som är riktigt roligt nuförtiden) med två äppelpajer i bakluckan som hasade från sida till sida i kurvorna. Ska trycka i mina arbetskamrater lite paj och sås idag - hope they like it!

Oh Lord vilken...

...dimma det är ute! 10 meters sikt på sina håll. Känns som att jag körde bil i en gigantiskt tunna av sockervadd på väg till jobbet. Man kanske skulle vevat ner rutan och tagit en näve?
Som en halväkta flygnörd man är så satt jag även och tänkte "undra vad det är för siktvärden på Arlanda? Kommer flygplanen ner?"

*beep*

Gräsänka

Helgen gick i gräsänkans tecken. Shit vad trist det är när inte Världens Vackraste Man är hemma. Han spenderade helgen i skogen med sina gröna kamrater och tjänade Kungen. Kul för dem och mindre kul för mig och Lilleman. Elller tja, jag och Lilleman har spenderat tiden väl med promenad, gräva sandlåda, hälsa på farbröderna och plaska i bassängen på simskolan. Vi klarade oss fin-fint men det är ju något som fattas när vi inte är den oövervinneliga treenigheten.
Vackre mannen kom iallafall till sist insläntrandes, helt grön i ansiktet, på söndag kväll och Lilleman bara gapade av förundran. Han hörde att det var pappa men var fasen var han någonstans? Efter diverse tvättning så dök han fram och kramarna haglade på vardagsrumsgolvet. Jag lagade kebab. Sökte jobb. Och sen var kvällen och den här helgen över. Helgen som gick i gräsänkans tecken! ; )

Rånare kan också vara söta...

Kolla in det här - jag kan fortfarande inte hålla mig för skratt!

Varför glassgubben fick sparken!

Mäh!

Inga än som har gissat på föregående inlägg? Bit ihop å kom igen nuuuuuuu!

Fundera på denna

Vad är det som är större än Gud,
ondare än Satan,
de fattiga har det,
de rika saknar det,
och om man äter det så dör man

Gissa på nu gott folk!

Men nu ska jag sluta prata

...om jobbet bara! Sådeså! Ser att de sista inläggen bara handlar om jobb jobb jobb.

Helgen som var gick i planteringens tecken! Jag, Vackre Mannen och Lilleman drog till Plantagen på söndagen för att "bara kolla lite" och oj då - det var visst typ "Plantagens dag" med 50% på ALLA perenner. "WOW!", tänkte jag. Eftersom jag är tjej och tänker annorlunda än en kille när det handlar om shopping så tänkte jag på alla pengar vi kunde "spara" på att handla just den dagen. Kreditkortet drogs upp och vips så hade vi famnarna, kundvagnarna och Lillemans barnvagn FULLA med roliga blommor. Vi fick knappt själva plats i bilen på väg hem. Det stack upp blommor överallt och Vackre Mannen hade fullt sjå att försöka se trafiken genom alla buskage. Men hem kom vi och jag satte genast igång med att röja rabatter och plantera. Vips så var det mörkt ute och en miljard myggor anföll mig. Jag var det enda köttet ute och de bet mig friskt ÖVERALLT! Såg ut som Quasimodo när allt var klart, med bölder i pannan och ett igensvullet öga (blev biten precis i yttre ögonvrån). Resten av kroppen var även täckt med bett - ser ut som vattkoppor typ. Men fint blev det i rabatterna!

Håll tummarna nu att de överlever!

Ekorrhjul

Hoj hoj! (som de säger i Ludvika)
Tisdag. Desperate Housewives på TV`n (håller jag mig vaken tills dess?). Nämen alltså, nu har det dragit igång på jobbet - arslet fullt - underbemannade (som vanligt) - ouppnåeliga mål (kul va?). Jag jobbade (endast) över två timmar igår och hade fasen svårt att hålla mig vaken i bilen på vägen hem. Farligt farligt! Men Antiloop på stereon hjälpte mig hem. Kramades med Lilleman innan han kröp till kojs och sen var jag ett kolli. Ska det vara så här? Vackre Mannen fick leda mig upp till sängen och bädda ner mig. Och idag ringde klockan 05.30 igen. Som ett ekorrhjul. Alltså, det är faktiskt kul att börja jobba men sådana här veckor är tuffa (var fjärde vecka smäller det till på vårt jobb). Till slut, när allt är undansopat, så kommer den där känslan av att befinna sig i ett vakum. Med ett pip i öronen. Och lagomt tills man tagit sig ur det stadiet så börjar allt om igen.

"Runt, det går runt, det går runt" som Niklas Strömstedt sjunger (nej, jag lyssnar inte på honom)

En sak till...

...jag har kraschat mina högtalare till stereon på mitt kontor. Vet att innan jag drog på föräldraledighet så var det hektiskt och det blev många sen kvällar/helger då man kunde rocka på REJÄLT! Ehhh... så nu får jag stå mitt kast. Det är nog inte så bra att köra techno/trance/hårdrock/synth, med tung basgång, på en skit-stereon från Claes Ohlson. Den pallar visst inte det!

Min grann-kollega kom just in och sa "släpp ut katten" när jag drog igång en Monster Magnet skiva... he he...

Åh just ja - jag fyller 30 snart. En liten stereo kanske? Till mig...? ; )

Fredag

Jag har jobbat en vecka och jag har fortfarande inte brutit ihop av Lilleman-saknad eller sandlåde-saknad eller promenad-saknad. Det här blir nog bra det här, tror jag! (ska bara försöka få upp lönen en smula så kommer hela tillvaron kännas ännu bättre... Wish me luck!)

Igår kväll var det flick-middag på schemat i långt-bort-i-stan (eller urskogen kan man säga). En höggravid kollega var värdinna och hade redan gjort smörgåstårtan vi skulle gotta oss med. Det vara bara garneringen som fattades och en cheescake som skulle snajdas ihop. "Lätt som en plätt!", sa vi andra och betade raskt av uppgifterna så vi kunde pimpla vin och snacka strunt istället. Hann även med den enda bussen hem och släntrade in till Vackre Mannen strax innan elva på kvällen. Det enda som sög var att en kvällsgosning med Lilleman fattades och att min mage var proppad med gaser (som INTE letade sig ut) *gah*. Jag såg (eller ser fortfarande) gravid ut! Gissar att en av många bovar i dramat är bristen på långpromenader och att röra på kroppen - som har minskat drastiskt denna veckan. Måste ta tag i det här under dagen - typ på lunchen (har en skog bakom jobbet som ska få sig en omgång av mina skor).

Idag blir jag bjuden på kebab av en kollega också - inte helt fel när man endast har 3 kronor och 19 öre på kontot! Tjohooo!

Ha en trevlig helg nu allihopa! Eller till dig, Trulsa-gumman ; )

Vet ju inte om det är någon annan som hittat hit...? *söker bekräftelse - hä hä*

Och idag

...körde jag som en jäla biltjyv. Det gick tydligen fort att vänja sig vid trafik som vilda västern. Bortblåst är tjejen som vänligt släpper fram allt och alla. "Flytta på er - jag ska hem till min soooon!" *wroooam*

Jag överlevde

Jag lever! Jabbadabbadoooo! Ämen tvi vale vilken dag. Först slänga sig ut i måndagstrafiken med köer och hetsiga bilister. Jag som tyckte jag var ute i god tid 7.07 på morgonen. Ack nej! Inte på en måndag iallafall. Jag har kört bil i norrlandstrafiken innan. Vad har jag spanat efter då på vägen? Älgar typ. Denna typ av körning är helt ny för mig. Spännande, läskig, lite rolig allt på samma gång typ. Jag är försiktigt (men inte mesig) och tar inga onödiga risker. Det kändes bra och jag är faktiskt lite stolt. Lade det här med bilkörning på hyllan efter 10 år i cykelstaden Västerås men har tatt mig i kragen och satt mig bakom ratten igen. Det tar väl någon vecka innan jag är varm i kläderna. Allt gick bra utan incidenter och jag rockade stereon (Mustasch) på hög volym. Gött!

Jobbet då? Jorå. 1200 olästa mail (nä, de hade inte stängt av min mail på över ett år - smart va?). Och vad var det jag höll på med nu då? He he. Det roligaste under hela dagen var att snickelisnacka med allt folk. Många är på smällen och drar snart. Många har slutat. Men många är också kvar. Skönt! Avslutade dagen med sprängande huvudvärk i brist på frisk luft (är ju numera van att spendera i stort sett hela dagen utomhus - i en sandlåda dock) och ett diskussionsmöte mellan halv fyra och halv fem. Kuuuuuuul! INTE! Satt och gnuggade tinningarna och ville bara åka hem till mina grabbar.

Hem kom jag också : ) Kramades och lekte hela kvällen med Lilleman. De första vi gjorde när jag kom hem var att gååå uuuut! Oj oj oj... nu kan det bara bli bättre!

Mot soffan och Världens Vackraste Man!

I morgon

...är det dags! Back to work!

Men shit... hur mycket ångest får jag ha egentligen? Hela dagen har jag haft en fiktiv strypsnara lite lätt åtragen runt halsen. Får inte riktig i all luft i lungorna som jag behöver.

Tick tack tick tack - klockan går. Hur sätter jag på paus?

Gissa hur mycket jag kommer att sakna den här lille grabben på dagarna?

*snyft*

Hjälten!

Vackre Mannen (alias Hjälten) har smittats av mitt bloggande och startar en egen. Apocalypse Wow! Kolla länklistan. Fett coolt ju!

Nu ska jag göra tacos - på återseende! : )

Räkningar

Hur trött är man inte att betala alla dessa räkningar i slutet varje månad. Räkningar som MÅSTE betalas. Inga räkningar man kan bortse från. CSN, försäkringar, lån, avgifter hit och dit osv. Deprimerande. Inte en krona över den här månaden heller. Jo, några futtiga kronor över till mat. Men jag vet redan nu att det kommer inte att räcka. Det är på f-håret jämt, jämt, jämt. Vända och vrida på vartendaste litet öre. Typ: vilka ingredienser kan vi skippa i det här receptet så att det blir ätbart ändå? Det tär. Men havregrynsgröt är ju gott. Men inte varje dag kanske...? Det här ligger i bakhuvudet jämt och ständigt. Osäkert osäkert. Kommer det här att gå? Hur blir nästa månad? Klarar vi oss då? Visst, vi har satt oss i den här knipan själva. Hur smart är det att tjacka radhus och bli på smällen samma tidsperiod? Man blir inte rik precis av att vara föräldraledig. Men hallå, tanta på banken räknade på det där och det skulle gå bra....? Eller hur?!

Det känns som en snara som ligger runt halsen som dras åt mer och mer för varje månad som går. Hur länge ska jag gå i samma gamla ruttna kläder? Jag vill köpa nya kläder ju ju ju! Hallåååå!!!??? Jag vill gå till frissan. Jag vill köpa nya skor och ny jacka. Jag vill köpa kläder till Lilleman. Eller ja, vi MÅSTE köpa nya kläder till Lilleman. Jag vill kunna handla mat och blöjor och skithuspapper utan att känna en klump i magen. Jag vill kunna överraska Vackre Mannen med någon hemlig present. Eller bio-besök. Eller restaurangbesök. Jag vill köpa såna där coola Foppa-skor. Jag vill köpa träningskort. Jag vill, jag vill, jag vill...

När blir jag rik? Eller slippa tänka på det här jämt. Det blir rikedom för mig. Kunna slappna av liksom.

Men, det kommer att gå bra det här. Det vet jag. Vi fixar det. Det kommer att bli bättre. Men så här är det alltid i slutet av månaden när jag suttit här och lagt in alla räkningar på internetbanken - sett pengarna försvinna från kontot och haft de där skramlande örena kvar när allt ebbat ut. Då blir jag ledsen. Men sen kommer jävlaranammakänslan. Och det gillar jag! "Jahapp! Hur löser vi det här nu då?! Nä nu jääävlar!" Hahahahaha! Och så blir det som en tävling. En tävling hur vi ska klara en månad på minsta möjliga. Och vi ska fasiken VINNA!!!! *mohahahahaha*

Hoppborg

Lilleman fick en hoppborg på sin födelsedag.
Kan vi ta inträde nu när kvarterets ungar kommer att köa för att få hoppa?
20 spänn - hoppa i 10 minuter? Det låter väl bra?

Nämen dra på trissor...

Vi sjunger i kör, ett å två å tre:
"Vi har fått dagisplats - vi har fått dagisplats - vi har fått dagisplats - vi har fått daaaaaaaagisplats!"
En stor sten släppte från mitt bröst *duns*
Dagiset är helt nybyggt också. Inge intorkade snorlobbor här inte! Fiiiiina fisken!
Nu får vi fira! I soffan! Med en kopp thé och en film!
Dekadenta familjen liksom.
*tralaalalalalaaaaa*

Ettårsdag och dop

Fullt ös - medvetslös kan man säga om denna helg. Och helt underbar, suverän, rolig - allt på en gång.

Världens Vackraste Man körde triathlon på lördagen med bravur (en trettio-års present). Starkt jobbat tycker jag att cykla två mil under tävling när man endast cyklat två (!) ggr på 10 år. Och de två gångerna har infallit under de senaste två veckorna. Han simmade, cyklade och avslutade det hela med att springa. Han hade ett brett leende på läpparna när han sprang över mållinjen. Min kille... Lillemans pappa... Åh, så stolta vi var! Klart han var mör men han fixade det. Supportrar var jag, Lilleman, kollegan/vännen som anmält honom till tävlingen, min mamma och vår grannfamilj med barn och allt. Vi skrek och hejade högst av alla. Underbart! I tävlingen deltog alla möjliga från inbitna triathlonare till en gubbe med damcykel och cykelkorg.

På söndagen var det äntligen Lillemans första födelsedag. Ett helt år har han funnits i våra liv. Shit vad mäktigt alltså! Med oss denna dag var tjocka släkten och en hel del vänner med tillhörande barn. Dagen till ära passade vi även på att döpa Lilleman i kyrkan i centrum. En modern kyrka med ett stort glitterkors på väggen (till min mors förtjusning). Dopet var även det en rolig tillställning där också prästens ett-åriga dotter var med. Kyrkan var full av barn som kröp/stapplade/rultade omkring och hälsade på folk. Lilleman fick plaska i dopfunten och verkade tycka hela grejen var skoj faktiskt. Morsan grät som en liten gris redan när vi tågade in med prästen i släptåg (jag, Vackre Mannen och Lilleman) efter kyrkklockornas bånglande. Hur ska hon då palla när vi gifter oss? Hahahaha!

Dagen led mot sitt slut med fina presenter, fiskdamm för kidsen, fika fika fika, kramar, skratt och Gud vette allt. Vilken härlig dag må jag säga! Jag är MYCKET nöjd.

Behöver jag säga att det blev en hel del fikabröd över? Vissa hade dock aldrig sett ett sådant välfyllt kakbord någon gång *sträcker på mig*. Bara det gjorde det värt allt slit innan.

Men Gud!

Det är sol ute! What what what?! Jag har typ glömt hur det kändes att vara i solskenent efter de senaste dagarnas regnskurar. Humöret stiger fort som en... *funderar* raket (!) och nu ska jag äta ute verandatrappen. Lilleman sussar i vagnen på gräsmattan. Kan det bli bättre?!

Och ja, han somnade TILL SLUT igår kväll. Han kanske ville vara uppe och kolla på TV? Den där nya australienska serien på 4:an börjar ganska sent. Ska fråga honom nästa torsdag om det blir samma visa då.

Puss!

Varför somnar han inte?

Lilleman alltså. Kan ingen komma hit och hjälpa oss snart?

120 kolakakor

Nu har jag bakat 120 kolakakor - gissa hur gott det luktar här hemma nu! Bullbaksmammadoft liksom. Har innan bakat fyra stycken sockerkakor - två med choklad och två med saffran. Lilleman fyller ju ETT HELT ÅR på söndag! Dagen till ära ska vi passa på att döpa honom också. Två flugor i en jädra smäll liksom *baboom* Vi blir strax över 30 vuxna personer och strax under 10 barn (japp, vi ska ha fiskdamm!). Min mormor har bakat rulltårta, syrran har bakat fyra sockerkakor, min mamma ska baka bullar, Vackre Mannens mamma ska baka kakor, och till råga på allt ska jag baka en hel hög med tårtor på lördag - inklusive en laktosfri. Sa jag att jag gillar att "vara på den säkra sidan"?

Gör inget om det blir någon kaka över efter söndagen... jag ska ju vara hemma två veckor till och "bara gå och dra" (som en del uttryckt sig över min föräldraledighet).

Hörrö grannbruttan?! Ska vi dra en fika och kolla på kidsens upptåg på måndag?

Blä!

Blä, vad vädersjuk jag är. Spöregn och åska i luften. Huvudet går i bitar snart och kroppen är alldeles klibbig och varm. Kan knappt andas. Kläderna blir blöta inifrån och klistrar sig fast på huden. Samtidigt som jag jagar en sur Lilleman, med pågående hörntänders-sprickning, genom huset och säger "nej, nej, aj, aj, jadenfårduta, braaaa, åhvadduktigduär, ååhhramladedunerfrånsoffan, skylldigsjälvduklättradejuupp, trösta, trösta". Han kanske också är vädersjuk? Mitt humör är i botten. Och det är så tråkigt att vara så här. Blä!

Kanske det kan bero på fler saker än vädret. Ägglossning med tillhörande värk och uppblåst mage. Tillbaka på jobbet om 2,5 veckor (något som jag började tycka att det skulle bli mest roligt - men efter en händelse som uppdagades igår tycker jag att det ska bli ett satans lidande). Får verkligen vilka puckon som helst bli chefer? Det här har nu visat sig vara yberpuckot nr 1. Känner mig kränkt och förnedrad så in i h-vete. Jag är för bra för att bli behandlad på det här viset. Måste se mig om efter något annat. Verkligen...

Jag vill bajsa på hela världen... men först ska jag försöka få Lilleman att ta en tupplur. Kramas lite.

Åh, jag är sååå glad!!!

Ett par bekanta till oss har kämpat och kämpat och väntat och väntat (alldeles för länge) på adoption från Kina. Och nu är all väntan över! Nu är de stolta föräldrar till en liten tösabit som väntar på mamma och pappa på andra sidan jorden. Tänk er den känslan när de träffar lillan första gången och får henne i sin famn. Otroligt vilken känsla, obeskrivbart helt enkelt.

Ååååhhhh, jag blir alldeles tårögd av lycka när jag tänker på dem. Jag ropar GRATTIS så högt jag bara kan och blåser saluuuut! *tuuutuuutuuut*

Tre och en halv vecka kvar

Har en konstig känsla i magen. Om tre och en halv vecka börjar jag jobba igen *suckar högt och tungt*. Då är min tid med Lilleman hemma över. Ångest! Kunde jag gjort något annorlunda? Nej. Kunde jag gjort något för att stanna tiden? Nej. Fan vad fort det gått *gah* Titta på bilden bredvid! Fattar ni hur svårt det är att tänka sig att inte spendera hela dagarna med denna underbara varelse?! Bajs också... men jag antar att den här känslan jag har nu har de flesta mammor/pappor som ska börja jobba igen efter en lång tids föräldraledighet. Jag antar.

Samtidigt som jag har en klump i magen är jag så glad att nu ska pappa vara hemma och leka och mysa hela dagarna med Lilleman. De kommer att ha så roligt! : ) Blandade känslor alltså.

Naturligtvis är det inte alltid guld och gröna skogar att vara hemma (skriken, gråten, vredesutbrotten, inteviljasova, inteviljabytavärldenstyngstabajsblöja, disken, tvätten, städningen, det eviga plockandet, tröttheten osv osv) men den största delen är underbar. Så här är livet helt enkelt! :) Allt det jobbiga har varit som bortblåst när vi har mysstunderna med kramarna, pussarna, titt-ut-leken, kurragömma, jaga och säga "buuuuuu", kasta bollen, flörtandet,läsa boken osv osv. Vi har "boundat" och växt ihop den här tiden. Det är så fantastiskt att få vara med om detta. Jag har växt som person otroligt mycket och vet nu vad som är det viktigaste här i livet. Lilleman och jag kan titta på varandra (lite så där blygt under lugg), blinka och bara le. Jag vet att han älskar mig och jag älskar honom. En speciell kontakt. Kommer att sakna den här tiden fruktansvärt mycket.

Men nu börjar en ny fas (jag får tänka så helt enkelt för att mota bort ångesten). Jag börjar jobba igen och snart jobbar vi båda och Lilleman ska rumla runt hela dagarna på dagis. Ytterligare en ny fas i livet. Och sen blir den fasen också vardag.

Det är bara att bita ihop alltså.

Grannar

Helkväll hos grannarna med rödvin, spel, grillat och hela köret. Kidsen lekte och härjade och vi snackade och skrattade och skrattade och skrattade. De är fasen underbara, våra grannar! Känns som att vi kännt dem i hela vårt liv. Det är inte ofta man klickar så bra med människor men när det händer så känns det bara så rätt. Och frampå småtimmarna när det börjar grusa alltför mycket i ögonen så har vi bara några ynka meter hem till våra sängar. Med Lilleman insvept i en filt på armen. Han somnade om, i sin säng, som en liten söt stock på tre röda. Livet är gött gött gött!

...och hur får jag

bort den där vita ramen runt hjärtat i förra inlägget? Tyckte jag var superdupersmart som lade samma färg som bakgrundsfärg bakom hjärtat för att bilden skulle smälta fiiiint in i bloggen (det gick inte att lägga in en bild med transparent bakgrund i bloggen - den gjorde en vit bakgrund ändå). "Fyyy fan vad jag är bra!" tänkte jag för mig själv och gjorde segertecknet här framför datorn. Åmentjosanhejsan! Så fick jag med en ful vit ram på köpet. Tack! Har kollat koden men kan inte knäcka det.

Kan ingen hjälpa mig?

F Ö R L O V N I N G S D A G

...i måndags! Två najsiga år tillsammans som hittills resulterat i Lilleman, bil och radhus. Trerätters klämde vi till med, tända ljus, rosor på bordet, Weeping Willows på stereon och ett yrväder som kröp runt våra fötter i 180 och tiggde mat som en hund. Kan det bli bättre?