I dagens väder: Vinterdäck -> Bra - Sommardäck -> Dåligt

Ja, vad kan jag säga? Onsdagen var en helvetesdag helt enkelt. Eller helvetskväll. Jag fattar inte hur folk kan ge sig ut i detta väder med sommardäck. Jag fattar verkligen inte?! Jag såg så mycket tok under mina femåenhalvtimme hem från jobbet (en resa som normalt tar 30 minuter). Folk som står och spinner med ettans växel i och kommer inte en meter. Och sen kokar bilen och svartrök bolmar ur. Men herregud säger jag bara. Ska det behöva ta flera timmar för folk att förstå att det bara är att ställa bilen åt sidan - FÖR NI KOMMER INTE HEM MED EN BIL MED SOMMARDÄCK! INSE FAKTUM!

Jag satt fast i en kö helt i onödan känns det som. Jag (och många andra) hade vinterdäck och slirade typ ingenting. Men vi kom ingenstans ändå! För alla klåpare med sommardäck stod kors och tvärs över hela vägbanan och blockerade både framåt och bakåt. Jag höll mig lugn och cool, sjöng till Kenny Rogers och Dolly Parton. Men kände "Shit, det här går åt helvete. Du är inte hemma före 00.00 - tänk så! Det är för långt att gå. Det är bara att vänta. Förbered dig på att du får sova i bilen. Nej då, du kommer hem till slut Katten!"

Åkte fram fem meter i timmen typ. Men när vi fick en uppförsbacke framför oss stod det tvärstilla lääänge. Folk stängde av sina bilar och gick ut och pratade med varandra. Ingen hajjade egentligen varför vi inte körde. Kryssa sig fram mellan bilarna skulle ju gå. Till slut gick några gubbar fram och rekade hur det såg ut längre fram på vägen. Det skulle gå! In i bilen och så var det bara att satsa. Ut mitt i vägen, köra om alla klåpare med sommardäck, förbi alla lastbilar och bussar som halvt om halvt låg nere i diket, satsa uppför backen, det gick hur bra som helst, och så var vi loss! En efter en kom vi uppför backen. Kruxet var att de första i kön vågade inte köra uppför backen. Då stannade allting upp. Man vet inte vad som händer därframme. Men efter vår utbrytning hängde folk på. Kommunikation är svårt i en bilkö. Och eftersom poliser och annat löst folk var upptagna på sina håll så fick vi på den här vägen klara oss själva. Ute på motorvägen sen rullade det på i sakta mak - men det rörde sig framåt och till slut var jag hemma. 22.30 *piiip*

Hemma kom ilskan och vreden. Shit pommes frites vad jag skällde! Ha ha ha! Skällde på folk som inte kunde höra mig. Ville ha en sandsäck att slå på. Efter en rejäl vredestömning så lugnade jag ner mig. Vackre Mannen hade skottat utanför huset, lagat god mat och hällt upp ett glas rödvin. En middag klockan 23.00 med tända ljus var inte helt fel. Det var min räddning den kvällen.

Hoppas ni har bytt däck nu!