Snoret flyter ut över ansiktet och ögonen rinner konstant men Lillasyster är lika glad för det och tur är väl det. Igår i bilen hem var hon inte lika glad och för att vi skulle komma hem innan årsskiftet var jag tvungen att klämma in mig mellan bilstolarna bak och sjunga trollmors vaggvisa med en hals som kändes som ett rivjärn och en röst som inte lät som min utan snarare Zara Leanders. Allt toppat med lite rethostattacker mellan varven. Lillasyster somnade inte men hon höll tyst iallafall. Ja herregud vilken jävla resa rent ut sagt. Vi har aldrig stannat så många gånger på den där sträckan. Men vi kom hem till slut dök i den efterlängtade sängen. Idag tar vi det bara lugnt, försöker bli friska och packar upp lite då och då. Lugnt och stilla. Hem, kära hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar