Gott Nytt År!

Nyårsafton. Sista dagen på året och det här kommer bli en ren och skär myspysdag. Det nya året firas in på hemmaplan med de jag älskar mest, Lilleman, Vackre Mannen och Lill-stumpan som rumlar runt i magen. Tre-rätters-middag, pussar och kramar (och säkert några rundor Pippi på dvd´n) och skön musik ser jag fram emot ikväll. Mmmmm....

Ta hand om er nu så ses vi 2008. Puss.

Nope!

Jag struntade raskt i jobbet idag när favvogrannarna ringde på förmiddagen och tyckte att vi skulle ut och grilla raggarballemedsvängdörr vid en sjö. Jobba kan jag göra imorgon istället. Raggarballen var god, elden brann fin-fint och grann-Lilleman somnade som en stock i vindskyddet. Efter lite allsång, pinnfäktning, skumtomtar och varm choklad åkte vi hem igen och jag och Lilleman somnade som två klubbade sälar under täcket. Syndast var att kamerabatteriet tog slut på närbutikens parkering innan vi ens kommit ut i skogen så lite fina bilder finns inte. Orutinerat Katten.

IKEA

Man kan sammanfatta dagen så här: Vi var på tok inte ensamma på IKEA en dag som denna. Herre Jesus vad folk som tutade omkring med sina fullastade vagnar. Likaså vi (läs: jag med stor bäbisfylld mage, Vackre Mannen (vars blodådror i pannan inte var fullt så stora en IKEA-dag), en studsande Lilleman och Lillemans Farbror med keps. Det vi var ute efter var saker att komplettera Lillemans nya rum och påfyllnad på "Lillans" rum. Vårt mission de här få lediga dagarna är nämligen att flytta över Lilleman till gästrummet, inreda detta och sedan inreda Lillemans fd rum till "Lillan". Gästerna får hädanefter sussa i gillestugan i källaren. De blir nog bra det här, tror en mycket nöjd Katten Jansson.
Men imorrn äre jobb som väntar.
*suck*
"Sånt är livet, såååånt är livet... tralalalalalaaaaa".

Natti på er därute! Pöss!

Julen

Julen har spenderats i Dalarna hemma hos mor och far. Vi packade in oss i bilen dagen innan och styrde kosan norrut. Efter en hyfsat baktung färd med depå-stopp i Västerås så var vi äntligen framme. Lilleman fullkomligt ÄLSKAR mormor och morfar (och framförallt morbror med crossen som också bor i samma byhåla) så han har varit som ett underbarn mest hela tiden. Nöjd, glad och ett minimum av utbrott (till skillnad från hemma). På julafton kom även brorsan med sambo och syrran med sambo + sambons barn och deras älgkalv (läs: en grand danois). Om vi sedan lägger till mamma och pappas flat coated retriever så var det fullt hus. Mycket roligt och lite jobbigt på samma gång må jag säga. Det jobbigaste är väl att de två hundarna vill mest äta upp varandra så fort de får chansen så det är lite pill med att hålla dem separerade i under samma tak.

*pust*

Den underbara julmaten och ungarnas min när tomten kom in genom verandadörren väger upp mot det mesta och julen klassar jag som en fyra av fem möjliga poäng. Avdrag för den kassa bäddsoffan som alltid gör mig handikappad några dagar.

På annandagen styrde vi kosan hemåt och ramlade in genom dörren strax efter fem-snåret på eftermiddagen. Guuuuuuuud vad skönt det är att komma hem ändå. Hem till sina egna dofter och sin egen säng och sin egen yta. Me like.

Lillemans favvo-julklappar:

• Spisen med hamburgetillbehören och elvispen som går varm mest hela tiden
• Pippi Långstrump-peruken plus dvd:n med Pippi Långstrump
• Trätågbanan

Mina favvo-julklappar:

• Soda Streamer´n
  
• Monster Magnets skiva
• Escadaparfymen
  

Vecka 29

Kroppen: Under den sista trimestern blir din kropp snabbt tyngre, ämnesomsättningen ökar och det är vanligt att man svettas mer än vanligt på grund av det. Under den tredje trimestern är det bra att man går upp mer än 1 kg, men mindre än 3 kg/månad.
Nu kan även personer i din omgivning ta del av barnets rörelser genom att känna på magen. Magen kan ibland bukta ut märkbart på ena sidan beroende på hur barnet ligger. Placeringen av livmoderns övre del är ungefär mitt emellan naveln och bröstbenet.

Barnet: Alla sinnen är nu utvecklade. Barnets pupiller är så pass utvecklade att de ser skillnad på ljus och mörker. Barnet kan känna smärta och reagera på skarpa ljud utanför livmodern. Förmågan att minnas har utvecklats, barnet lär sig att känna igen mammans röst och andra personer som mamman umås mycket med. Testiklarna finns just nu i ljumsken på pojkar.

Vecka 28

Kroppen: Framöver blir besöken hos MVC allt tätare. Man ser över att Symfus-fundusmåttet går uppåt i den takt som det ska och att kroppens värden är goda. Man kontrollerar järnhalten i blodet, sockerhalten, blodtryck och fosterljud.
Blodsocker: Vid förhöjda sockervärden görs ofta ett belastningsprov för att testa glukostoleransen. När man är gravid kan man få en lindrig form av graviditetsdiabetes som i regel brukar gå bort efter förlossningen.
Blodtryck: Blodtrycket sjunker normalt lite i mitten av graviditen. Exempel: Från att ha haft en vilopuls på 75 vid inskrivningen kan den sjunka till 70 i mitten. De tre sista månaderna ökar ofta pulsen igen och kan då kan den gå upp 80. Om blodtrycket stiger mycket får man ofta gå på tätare kontroller på MVC eftersom det kan vara ett tecken på havandeskapsförgiftning "preeklampsi". Det kan ge sig till känna som huvudvärk, trötthet och dålig fostertillväxt samt för tidig födsel.

Barnet: Barnet väger nu cirka 1000 gram och längden är omkring 35 cm och fötterna mäter 5 cm. Hårstråna på huvudet är ganska långa. Mjölktänderna under tandköttet är färdiga. Barnet anses livsdugligt vid denna tidpunkt och om det skulle födas måste man registrera barnet enligt lagen. Som tur är har barnet nu mycket goda chanser att klara sig utanför livmodern, med hjälp av bland annat värme från en kuvös.

*pust*

Åh så nöjd jag är. I stort sett alla klapparna klara och en sten har lättat från mitt hjärta. Tänk att jag/vi varendaevigaste år är ute i sista sekunden och funderar och klurar och handlar. Många klappar är beställda på nätet och kommer i veckan. Nätet är tamejtusan bra att ha alltså. Är inte så värst sugen på att vanka av och an i affärer i mitt tillstånd (läs: valross) så nätet har blivit räddningen. Stöter ju till alla i affärerna med min gigantiska mage också eftersom det är så trångt. Hela familjen tog en runda igår och avslutade de sista inköpen utan stress och utan skrik och panik (förutom när Lilleman såg en stor robot på Clas Ohlson som han bara "VILLE HAAAAAAAAAAAA!!!!"). Så nu är det bara ett fåtal saker som skall kompletteras, inslagning och utdelning till dem vi inte firar julafton med. Känns bra det här.

Jag är Muminmamman :o)

	Hvem er du i Mummidalen?
	Mitt resultat: Mummimamma Du er Mummimamma! Du er snill og omtenksom. Hvis noen har et problem går de til deg for råd, og du har ofte en løsning.
	Ta denne quizen på Start.no

De e mycke nu...

Julfesten på Djurgår´n blev lyckad. Efter mingel och lekar på jobbet, bussfärd, båtfärd, fackeltåg och ett dignande julbord blev det discodans, sönderspruckna brallor och folk som var fulla och glada i hågen. Lite "känsligt" framåt småtimmarna när hela balunsen började kännas som en avskedsfest innan företaget skulle gå i graven (pga alla omständigheter de sista månaderna) men den känslan hann repa sig en aning under helgen.

Veckorna efter det har bara handlat om jobb, jobb och åter jobb och även nu sista veckan kommer att handla om jobb. Har inte hunnit tänka en sekund på julfirande och dylikt. När fan ska man hinna det när man bara jobbar och försöker hinna återhämta sig på helgen? För eftersom man ständigt jobbar över hinner man inte återhämta sig på kvällen efter jobbet. Helt sjukt. Sen måste huset underhållas med iallafall en dammsugning i veckan, tvättande och inhandling av matvaror. När ska Lilleman lära sig att åka till Willys och handla en veckas matvaror? Eller slänga i en tvätt i maskinen och hälla i rätt dos tvättmedel? Måste jobba mer på det här känner jag.

*suck*

Vecka 26 och 27

Vecka 26:
Kroppen: Det är vanligt att man får häftig kramp i t.ex vaderna när man är gravid, ofta när man sover. Undvik att sträcka på tårna, om man trots allt känner en begynnande kramp kan man motverka det genom att vinkla foten uppåt eller trycka den mot fotändan av sänggaveln (hell yeah - "kramp" is my middle name).

Barnet: Nu är barnets hud lite tjockare och inte lika genomskinlig längre, skelettet hårdnar alltmer. Barnet kan nu öppna och stänga sina ögon. Huden är ganska röd och skrynklig men skyddas av vernix-lagret.

Vecka 27:
Kroppen: Man kan sova lite oroligt på nätterna när man har kommit en bit in på graviditeten, ofta störs man av att man måste gå upp och kissa. Många upplever också att de drömmer mer nu, ofta om förlossningen eller om barnet (njae, snarare om hudfärgade alligatorer, vatten, höga höjder, piratskepp och djupa brunnar i mitt fall). Det är troligen kroppens sätt att förbereda sig mentalt, man kanske inte drömmer mer, men eftersom man vaknar oftare så kan det vara så att man kommer ihåg drömmarna bättre (japp, hann med fem olika drömmar natten till idag pga alla gånger jag vaknade).

Barnet: Musklerna på armar och ben blir starkare och ibland kan barnet få in en riktig fullträff mot revbenen eller mot urinblåsan, vilket kan göra ont minst sagt (he he - en välinriktad spark från en liten näpen Karin kan få en att vika sig dubbelt och titta i kors).